Carl Gustav Jung 1875-1961
Medan Freud ansåg att psykiska fenomen som drömmar och neurotiska symptom var helt och hållet orsaksbestämda menade
Jung att de också var vägledande och var styrda av ett syfte.
Drömmens funktion a) att kunna avlasta förbjudna tankar, känslor, impulser och önskningar som finns i det omedvetna a) att komma fram till de känslor Varför drömmer man? Önskeuppfyllelse. Man kopplar ihop Drömmen är ”ett budskap” från det Är symbolerna fasta (att det alltid betyder just detta) och universella (gäller för alla människor) ? Ja, Freud lade stor vikt vid framför allt sexuella symboler som fallussymboler Nej,bilden är drömmens språk. Den aktuella livssituationens betydelse? Dagsaktuella upplevelser utlöser en tidigare olöst konflikt Dagsaktuella upplevelse aktualiserar ett område (problem) som inte uppmärksammats i vaket tillstånd Drömmens struktur? Både dolt och påtagligt innehåll. Det senare är en förklädd framställning av det förra ”Den påtagliga fasaden” är drömmen. Någon avsiktlig förklädnad finns inte.
Individuationsprocessen
handlar om hur vi ska kompensera de sidor som inte är fullt utvecklade.
Det finns alltså en visdom i vårt psyke som hjälper oss i vår utveckling.
Jung anser att människans religiösa del tillhör hennes psykobiologiska utrustning.
Dess funktion är att förena motsatserna i den psykiska världen.
Vår viktigaste drift är vår drivkraft mot individuation dvs självförverkligande eller utveckling av våra inre potentialer
Individuationsprocessen är en rörelse genom livets skeden – hela livet formar människan - och en rörelse ned i personlighetens många
skikt mot en allt större kunskap om sig själv.
Under första hälften i livet är vi upptagna med att anpassa oss till samhällets krav genom att skaffa utbildning, bilda familj och sörja
för barnens uppväxt
Under livets senare hälft kan individen ägna sig mer fullt ut åt individuationen och förverkliga sig själv
En personlig kris kan få personen att komma i kontakt med sitt personligt och kollektiva omedvetna och möta arketyperna som kan hjälpa
henne förstå sina möjligheter
Personligheten består alltså av tre skikt eller nivåer, det medvetna – det omedvetna – och det kollektivt omedvetna
Det medvetna är allt det som vi har direkt kunskap om. Det medvetna använder sig av fyra mentala funktioner; tänkande
( berättar vad vi uppfattar) , känsla (säger oss om det är bra eller dåligt), förnimmelse (säger oss att något existerar)
och intuition (innehåller information om varifrån något kommer och vart det är på väg eller förståelse utan att veta varför)
Det medvetnas inriktning är antingen introvert eller extrovert. På så sätt finns åtta psykologiska typer.
Någon av dessa psykologiska typer dominerar från födseln men alla typer finns i alla.
Extrovert och tänkande Utåtriktad, objektiv, opersonlig, ”vetenskaplig”, auktoritär, handlingsinriktad Introvert och tänkande Inåtvänd, objektiv, ”filosofisk”, föredrar ensamhet, reserverad Extrovert och känsloinriktad Utåtriktad, känslosam, knyter starka band till andra, starka svängningar i stämningsläge Introvert och känsloinriktad Inåtvänd, tystlåten, melankolisk, ”sig själv nog” Extrovert och förnimmande Utåtriktad, samlar fakta, realist, accepterar tillvaron, söker spänning, ytlig Introvert och förnimmande Försjunken i sig själv, ointresserad av omvärlden, uttrycker sig konstnärligt Extrovert och intuitiv Flyktig, svårt med koncentrationen, ständigt på jakt efter något, stark entusiasm efter det nya,
tråkas ut av rutiner Introvert och intuitiv ”Konstnärlig”, drömmare, isolerad i sin egen värld, ombytlig
En jämförelse mellan Freuds och Jungs syn på drömmar
b) att kunna ”maskera”, ”förklä” förbjudna tankar, känslor, impulser och önskningar så att sömnen inte hotas
som väcks av någon erfarenhet eller situation
b) drömmen erbjuder oss en
naturlig lösning på känslosamma
konflikter
en barndomsönskan med en aktuell önskan
omedvetna till det medvetna. Drömmen gör oss medvetna
(vi får insikt om våra känslor)
De symboler som kommer upp är personliga, en del kan vara universella
Det medvetna organiseras av jaget. Som en portvakt till det omedvetna står jaget och kontrollerar vad som kommer in och är på så sätt en
selektiv instans. Jaget sörjer för att det finns sammanhang och balans i det medvetna.
En del av jaget kallas för persona, den del som anpassar sig till omgivningen, utvecklas från barndomen och handlar om hur man bör bete sig,
en sorts fasad eller mask
Det personligt omedvetna innehåller allt det som personen förträngt eller allt som jaget inte låtit komma
in i det medvetna. Det Jung kallar för komplex är exempel på bortträngda föreställningar eller önskningar som grupperat sig i det omedvetna.
Komplexen pekar alltid på något ofullbordat hos oss.
Ett av komplexen i det omedvetna kallas för ”Skuggan”.
Skuggan innehåller allt det som inte utvecklats i oss. Vill vi möta vår skugga ska vi möta våra fiender som är våra egen projicerade
skuggsida. Ett annat viktigt komplex som vi utvecklar den första hälften av livet är vårt motsatskön, anima eller animus.
Komplexen möter vi våra drömmar. Anima kan hos mannen yttra sig som ”den okända kvinnan” som återkommer i dröm efter dröm.
Vi möter också vårt motsatskön i förälskelsen. En ökad medvetenhet om vilka vi är gör att vi kommer vidare i vår individuation.
Det kollektivt omedvetna består av erfarenheter som hela mänskligheten har gjort.
Det kollektivt omedvetna ligger som en grund i individens personlighet och påverkar utformningen och stämningen i den enskilda människans liv.
I det kollektivt omedvetna möter vi de sk arketyperna, som motsvarar bestämda grundläggande upplevelser som alla människor i
alla tider varit utsatta för. Det kan vara arketyper som handlar om födsel, död , makt, visdom, moder m.m.
Skuggan och anima/animus har en ursprunglig del.
Jungs egna ord:
Det finns lika många arketyper som det finns karaktäristiska
situationer i livet. De eviga upprepningarna har ingraverat dessa upplevelser i vår psykiska konstitution.
Inte i första hand som bilder med ett visst innehåll utan snarare som former utan innehåll, vilka enbart representerar möjligheterna av
en viss typ av uppfattning eller handling.
Alltså; arketyperna är möjligheter som kan förverkligas i det personligt omedvetna
där de framträder som komplex. De hjälper oss att anpassa oss till olika situationer i livet.
Det finns
a)arketypiska gestlater: mor, far, gud, barn, vis man
b)arketypiska händelser: födelse, död, separation, giftemål
c)arketypiska objekt: vatten, sol, måne, fisk, rovdjur och ormar
Arketypernas arketyp kallar Jung för SJÄLVET:
Den har till uppgift att förverkliga livsplanen och således att förverkliga personlighetens alla möjligheter.
Ur självet utvecklas:
·
Jaget
·
Personan
·
Skuggan
·
Anima och animus
I jungiansk terapi försöker man komma i kontakt med och i balans med det omedvetna.
Det omedvetna kan studeras via dess indirekta verkan i form av symtom och komplex, bilder och symboler i drömmar fantasier och visioner
m.hj.a olika metoder.
1. Associationsexperiment. Psykologisk test metod för att spåra komplex.
Personen får ett retningsord hon/han ska reagera på. T.ex. terapeuten säger;
”Om jag säger toalett, vad är det första som dyker upp i dina tankar?”
2. Symptomanalys. Med hjälp av suggestioner vill man få personen att återuppleva och återge de minnen som ligger
bakom vissa patologiska symptom.
3. Anamnesisk analys. Rekonstruktion av neurosens historiska utveckling.
4. Analys av det omedvetna. Drömmar, visioner och fantasier analyseras.
Vad vill det omedvetna säga och vad betyder de olika symbolerna?
Enligt Jung finns det olika motsatspar som är verksamma i personligheten.
Dessa motsättningar fungerar som kommunicerande kärl – om den psykiska energin ökar i den ena delen av motsatsparet förlorar den andra energi.
Den tar sig ändå uttryck för att göra sig gällande ibland på överdrivna sätt för att skapa balans.
Dessa uttryck är det viktigt att man lyssnar på för att komma vidare i sin individuation.
Som Jung skulle säga: Lyckans dörr är svår att öppna, men dess dörr går inåt.