1960-talet.
Kognitiva psykologer utvecklar behaviorismens objektiva och experimentella psykologi

De studerar inre processer som perception, minne, tänkande och språk.
Kognition- tänkande, känna igen, kunskap, intellektuella funktioner

Människan tolkar och försöker skapa mening i yttre stimuli

Grundantagandet – det sätt på vilket vi tolkar omvärlden har en avgörande betydelse för våra handlingar
Minnesforskningen har haft stor betydelse för den kognitiva psykologin.

Ebbinghaus 1850-1909 betonade repetitionens betydelse för inlärning
och korttidsminnets begränsade kapacitet

Bartlett betonade strävan efter mening (förståelse)
När det vi ska lära oss associeras till det vi redan vet och det dessutom upplevs meningsfullt (förståeligt) kan vi ta in mängder med information
Det vi redan vet förvränger och förändrar delar av inkommande information

Intryck via våra sinnen ----------------- tolkas utifrån intressen, behov, bakgrund och kognitiva scheman

Kognitiva scheman ----------förväntningar-------------tolkning

Gestaltpsykologin

Wertheimer (1880-1943) menade att vi organiserar enskilda delar till meningsfulla helheter, gestalter

Gestaltlagarna; Figur – Grund
Närhetslagen
Likhetslagen
Lagen om sammanhang
Slutenhetslagen

Jean Piaget 1896-1980
Började studera barns tänkande på 20-talet

Kognitiva scheman styr beteendet

Dessa uppstår och utvecklas när individen anpassar sig efter omgivningen
Assimilation – Vi förstår nya ting genom att införliva dem i befintliga scheman
Ackommodation – nya erfarenheter tvingar oss att revidera eller ändra våra scheman
Mognad - verktygen, förmågan att anpassa sig efter omgivningen förändras över tiden.

Sensomotoriskt stadie 0 – 2 år

Barnet lär sig om omvärlden ”handgripligen” genom sina sinnen. Under det här stadiet lär sig barnet att föremål existerar även omde inte syns.

Preoperationellt stadie 2 – 7 år

Tänkandet är mycket utvecklat. Det lilla barnet lär sig t.ex. att tala och har därmed förmåga att använda symboler. Det kan däremot är det svårt att hålla en hel ”tankeoperation” i huvudet. T.ex. om jag kör ut i gatan kan en bil komma och då kan jag bli skadad och påkörd.

Konkret – operationellt stadie 7 – 11 år

I denna ålder kan ett barn tänka logiskt på ett konkret plan. Det kan förstå att de kulor som låg i en påse är lika många när de sprids ut på golvet. Yngre barn kan tro att kulorna blivit fler när de sprids ut på golvet.

Abstrakt – operationellt stadie 11-15 år

I den här åldern kan man resonera om politik, religion och moral på ett abstrakt sätt. Man kan i tanken prova långa tankekedjor.

Barn går igenom dessa faser på individuella sätt, beroende på arv och miljö

Kritik mot Piaget:

Luria 1902-1977 menar att abstrakt-logiskt tänkande är typiskt för individer i tekniskt präglade samhällen. Naturfolk t.ex. tänker mer konkret intuitivt

Donaldsson barn har logisk förmåga mycket tidigare än vad Piaget trodde

Stern Spädbarn har större förmåga att skilja mellan sig och omvärlden än vad Piagets trodde

Slutsats:
I kognitiva scheman organiseras intryck och vi använder dem för att tolka och skapa
mening i vår omvärld

De kognitiva psykologerna studerade människans informationsprocesser

Selektiv perception

Innebär att vi sållar all information.
Vad styr vad vi uppmärksammar?
Yttre faktorer som något som förändras eller är avvikande, ljud, stark färg
Inre faktorer som behov, känslor, intressen, erfarenheter, förväntningar, det som bekräftar våra uppfattningar

Perceptionen kan vara

Automatisk
Kontrollerad

Personperception: Första handsintrycket har stor betydelse och är svårt att ändra på

Halo-effekt: Vi har en tendens att låta en positiv eller negativ detalj hos en person,
bli representativ för hela personen.

Stereotyper: Vi placerar in människor i fack och dömer dem därefter.

Minnet består alltså av olika typiska eller generella scheman för olika situationer, aktiviteter eller händelser t.ex. festschema, schema för en viss roll. Detta innebär en slags strukturerad förväntning

Fördelar----- vi lär oss att hantera olika situationer

Nackdelar----- vi tolkar situationer utifrån våra scheman istället för att utgå från verkligheten.

När vi uppfattar något bör vi därför ställa oss frågan:

Är det verkligen sant?

Kognitiv terapi

Är en utveckling av beteendeterapin. Kognitiva terapeuter vidgar synfältet och intresserar sig för hur människor tänker och förhåller sig till den information de tar in från omgivningen.

Osäkerhet, ångest, stress och depression har sina rötter i hur informationen tolkas- det kan alltså ha att göra med feltolkning eller ett för begränsat synsätt. T.ex. destruktiva, negativa scheman leder till depression.

Automatiska tankar uppstår till följd av våra scheman och är ibland svåra att identifiera.

Terapin mål - att ta fram de negativa tankemönster som begränsar

Via frågor till klienten får terapeuten information om deras sätt att tänka. Terapeuten föreslår mer positiva förhållningssätt vilka kan prövas och anpassas i konkret handling.

Tillbaka