” Ge mig ett dussin sunda och välskapta barn och min egen speciella värld att uppfostra dem i , och jag kan garantera att jag kan välja ut vilket barn som helst och träna honom till att bli den sorts specialist jag bestämmer mig för – läkare, advokat, konstnär, direktör, ja också tiggare och tjuv, helt beroende av hans anlag, intressen, förmåga, framtidsplaner och ras.”
Empiriker som Watson menar att människan föds som en tom tavla eller som ett oskrivet blad som erfarenheten ristar in sina tecken på. Psyket är passivt och är enbart en mottagare av intryck. De intryck vi tar in från omgivningen kombineras och associeras med varandra till alltmer komplexa föreställningar om världen.
Psykologin, menar Watson har som uppgift att förutsäga och kontrollera människors beteende. Har vi kunskap om de stimuli som människan utsätts för, kan vi förutsäga personens reaktioner.
Watson blev inspirerad av den kände ryssen Pavlovs experiment med hundar. Det gick till så att Pavlov såg till att registrera hundarnas salivavsöndring. Han kunde då se att hundarna saliverade vid åsynen av mat, Detta ansåg han var ett medfött beteende. Han prövade sedan med att t.ex. ringa i kockor precis innan maten bars fram. Han kunde då konstatera att hundarna efter att ha hört klockorna många gånger började salivera redan då de hörde klockorna. Han ansåg att detta var ett inlärt beteende, att salivera på klockornas ringande. Ett inlärt beteende som fungerade mer som en reflex snarare än någon slags förståelse.
Klassisk betingning (inlärning) kan illustreras så här:
| Obetingat (icke inlärt) stimulus | Obetingad respons |
| Klocka ringer ---------------------------------------- Hunden spetsar öronen | |
| Obetingat stimulus | Obetingad respons |
| Mat --------------------------------------------------- Salivreaktion När dessa två händelser inträffar samtidigt många gånger ger det en inlärd reaktion. Det kan man skriva så här: | |
| Betingat (inlärt) stimulus | Betingad reaktion |
| Klocka ringer------------------------------------------------Salivreaktion Vi kan känna igen oss i denna teori när det gäller t.ex. vad vi förknippar med viss musik eller mat. Har vi upplevt något positivt i samband med att vi lyssnat på ett musikstycke förknippar vi detta med en positiv känsla. Man kanske har upplevt något obehagligt i samband med att man ätit en viss maträtt och har sedan därför svårt att tycka om den. | |